familjensjo.blogg.se

Karlavagnen

Publicerad 2014-11-28 08:01:34 i Familjen,

Igår var M lite hängig och sov oroligt på kvällen. Trött som jag var så valde jag att lyfta över honom till vår säng och krypa ner bredvid honom. På kvällarna brukar jag/vi lyssna på P3 dokumentär eller Karlavagnen. Igår valde jag att lyssna på ett program från 12/11 på Karlavagnen som heter "välkomna eller välja bort". Programbeskrivningen lyder " Förr kallades dom för idioter och gömdes undan. Idag är personer med funktionsnedsättning lika mycket värda som alls andra och bemöts med respekt. Eller? Är alla med funktionsnedsättning välkomna överallt?" Tyckte det lät väldigt intressant men det blev för jobbigt. Redan vid första samtalet var det en mamma som ringde in. Hennes andra dotter föddes med DS och hon berättade om henne. Hon verkade vara en fantastisk mamma och hon berättade om sin och familjens kärlek till sin dotter. Det som var det jobbiga var när hon berättade om hennes sjukdom och kamp mot leukemi som hon fick vid 20 mån ålder. Då börjar jag tänka för mycket och jag vet att jag inte ska göra det. Vet att alla möjliga sjukdomar kan drabba vem som helst när som helst men just med leukemi så har ju M en ökad risk att drabbas av. Det andra som gör mig ledsen och orolig är samhället och mångas syn på personer med funktionsnedsättning. Här har ju vi varit så skonade för vi har de allra finaste människor runt oss med i våra ögon sett en enorm fin syn på personer med diagnoser och olika funknedsättningar. Men samtidigt vet jag att vi kommer komma i kontakt med dem som har en annan syn. Vi som föräldrar kan ta det men vill så gärna skydda M från det, vill inte att han ska behöva höra och bemöta den sortens människor men vet också att det förmodligen är en omöjlighet. Antar att det är en del av föräldraskapet, alla föräldrar har alltid en oro över något, stor som liten. Efter en massa grubblerier ska jag verkligen försöka vara här och nu och inte oroa mig över saker som kanske/förmodligen aldrig kommer att ske och njuta så mycket det bara går av vår friska lilla solstråle som vi älskar så hjärtat värker. 

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2014-11-30 08:31:05

Mycket fint skrivet Jessica. Jag håller med dig och det viktiga är att leva nu. Ingen vet något om framtiden. Vet att det är svårt för jag kan med skena iväg i tankar. Stor kram från M's faster.

Svar: Fina du <3
Jessica

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jessica

Jag är 32 år gammal och min familj består av sambon Andreas och sonen Melker. Fritiden tillbringas mestadels med familj och vänner. Jag försöker också lägga tid på diverse idrottsaktiviteter där löpning är den träningsform som hör till favoriterna. Den övriga tid som finns kvar tillbringar jag gärna i köket med mat och bak.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela